Grusade planer, drömmar, förhoppningar :-(

I måndags åkte jag till Blå stjärnans djursjukhus med Finess för att göra ett HCM-test. Torkel Falk kom in i rummet och lyssnade på hjärtat: " Hon har ett blåsljud på hjärtat", sa han, "Men vi tittar närmare på detta". Under scanning står jag mest tyst och håller fast Finess och bara väntar. "Hon har en medfödd missbildning på hjärtat, en septal defekt". Jag frågar vad det innebär. Han svarar att detta är ju ingenting man bör avla på eftersom man inte vet hur det nedärvs. Det känns som jag just fått världens kalldusch och vet inte riktigt vad jag ska säga efter detta.

På vägen hem bubblar känslorna upp och jag ringer till Fredrik och mest bara gråter. Sen ringer jag till Gunnel och gråter också. Gunnel blir lika chockad som jag, men får mig att sansa mig lite, och kan prata om saken. Och som alltid är du bäst på att trösta även på håll "Tack Gunnel för att du finns! <3".

Detta känns fruktansvärt tråkigt, så mycket drömmar och planer som bara grusas sönder. Så just nu känns det lite tungt!