EC S*Sjöliden's Queen Artemis, NFO n 22
Artemis var en grekisk natur- och jaktgudinna. Artemis liknar en över Främre Orienten och Medelhavsområdet spridd gudinnetyp, en naturens härskarinna, som avbildas stående mellan två vilddjur som hon betvingat. Artemis skyddar naturen och särskilt djuren. Idén att naturen är något rent och människan en befläckande inträngling är förknippad med henne. Samtidigt är Artemis jägaren, som stormar fram med ett larmande följe för att döda sitt byte. Artemis var jungfru men ingen fiende till sexualitet, ty hon värnade om naturens alstringskraft och nymferna i hennes följe fick många barn med olika fäder. Mot människor, särskilt kvinnor, kunde Artemis liksom Apollon sända dödens pilar. Hon kunde också hjälpa, och barnaföderskor anropade henne under namnet Eileithyia för att få en lätt förlossning. Artemis förknippades med magi och ockulta krafter och förväxlas gärna med Hekate. Hon var också mångudinna. Enligt myten var Artemis dotter till Zeus och Leto och tvillingsyster till Apollon. Artemis dyrkades flitigt över hela Grekland som jakt- och fruktbarhetsgudinna, vid någon fest brändes djur levande, och människooffer antyds i myten. I klassisk tid avbildas Artemis som en ung flicka med båge och koger, ofta i rörelse och åtföljd av en hjort eller ett rådjur. I Efesos, där Artemis var en mindreasiatisk modergudinna, hade kultbilden en matronas statur och bröstet behängt med tre rader klot, omväxlande tolkade som kvinnobröst, frukter eller tjurtestiklar.